Kom ihåg

Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsriktig mat. Saker som UNICEF kan leverera. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider av undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill göra något viktigt i jul? Hämta bloggmaterial här! Tillsammans räddar vi barns liv.

Ps. Vill du köpa fältprodukterna som räddar barns liv, besök UNICEFs gåvoshop.


Julkonsert

Idag har jag spenderat större delen av min dag i Linköping. Först så skulle jag köpa ett lucialinne. Som den planerande människa jag är så köper jag det dagen innan själva luciatåget. Min pappa måste vara typ den minst tålmodiga människan när det gäller att gå i affärer. Efter ett par minuter i provrummet knackar han på dörren och suckar högljutt när jag inte är klar. Tur att jag tog det första linnet jag hittade, för annars hade han nog inte stått ut. Men när vi väl står i kön till kassan så säger han: " Du klarar dig väl, så jag kan gå och fika..?"
Stöttande.

Lite senare så bar det av till en julkonsert framförd av "Peter och Matilda". Mycket, mycket bra.
De är lite väl käcka och rödkindade kanske, men väldigt duktiga!
Pussss

when times get rough


fri som en fågel

Jag är fri från plugg och måsten idag. Det känns bra. Jag kan göra vad jag vill. Åka till Paris om jag har lust. Sticka en långklänning. Baka ett pepparkakshus.
Det där sistnämda har jag faktiskt funderat på. Jag romantiserar att baka pepparkakshus varje år. Tänker på hur alla i familjen står i köket och knådar och knådar med mjöl lite spontant sådär på kinderna. Hur vi florsockrar på taket på pepparkakshuset för att det ska se ut som snö.
Det blir aldrig sådär. Jag står ensam i köket röd i ansiktet av ilska och skriker åt degen att bli knådbar. Sedan skriker jag lite på familjen att "de faktiskt kan hjälpa till, FÖR ANNARS BLIR DET INGET PEPPARKAKSHUS". Familjen säger "Okej, det är strunt samma" och jag svarar "NEEEEJ?!?!?". Till slut blir det ett lite halvdant pepparkakshus som ingen ser eftersom att vi inte har någon bra plats att ställa det på. Möjligtvis märker vi det när någon råkar putta ner det från sin plats och det går i typ hundra tusen bitar. Allt slutar med att jag står och skriker över ett demolerat pepparkakshus medan mina systrar sitter på golvet och äter upp bitarna.
Förstår.Inte.Hur.Detta.Är.Möjligt.
Hur kan det finnas så här mycket kristyr? Kolla taket liksom
Hahahahaha
Bisous

en liten vän i fönstret

Det här är det sötaste vi har i våra fönster. En gammal leksak mamma hade när hon var liten. Om man vrider upp den åker den fram och tillbaka jättefort. Bättre än blommor.
Pluggandet tar kål på mig, så det där därför bloggen kommer i andra hand just nu. FörlåtFörlåtFörlåt

blä

Jag vet inte om jag kommer officiellt bli förklarad till tolvåring nu. Men jag tänkte berätta om en liten hemsida jag är med i. Den kallas "glosboken". Där finns det fullt av tolvåringar och väldigt få gymnasieelever. Där är jag medlem. Tjohej.
Såhär kan det se ut när man har franskaprov på torsdag.

Okej, förlåt att jag bloggar dåligt idag. Men jag måste plugga. Ha det bra eller så.

Jaaaaaaaaaa!

ÄntligenÄntligenÄntligenÄntligen!
Förlåt ett adhd-barn

Konsten att plocka lingonris

Jag träffade två gamla fina vänner sedan tiden i stallet.
Vi tog med oss hundarna ut i skogen för att plocka lingonris till kransar att sätta på dörren (Gud, jag vill inte veta hur många pensionärspoäng jag har skaffat på den senaste tiden). Även om jag och Klara försöker vara glada husmödrar i förkläde och träskor så visste vi inte hur kvaliten på lingonris stod till. Det visade sig att det inte alls var långt och fylligt och perfekt att knyta kransar av. Det verkade behövas flera ton ris till typ en liten ring. Därför bestämde jag mig för att plocka ljung istället. Hoppas att det inte är fridlyst. Eller typ giftigt så att mina händer kommer svälla upp till bollar.
Klaras hund kunde konster. Min tjockis till hund lufsar efter lite slött.
Jag sprang i panik från en galen hund (och Klara tog kort..?)
Vänner

Albin kom senare, så jag fick ingen bild på pojkvaskern. Det är synd. För han är snygg och singel.
Hoppas att han inte blev arg för att jag sa det. Ha det bra!

luciaövning

Glad andra advent!
Jag ska alldeles strax iväg på luciaövning, så tänkte bara berätta att jag nästa vecka är med i ett litet luciatåg, som lucia! Kommer bli en upplevelse med levande ljus i håret. Känns som att det kommer droppa ner stearin på mina ögonlock så att jag måste blunda resten av livet.
Men nu så ska jag bara öva. Önska mig lycka till eller så.
Jag och min fina underbara hund. Träffade en vän idag som jag inte sett på ungefär en miljard år. Skriver om det sen. Pusss

Åh Norrköping

Nu är jag hemma från Norrköping. Vad fint allt var. Husen och taken. Jag har den där känslan som man kan få när man har varit ute länge. Att kinderna är lite sådär... stekta? Ja, stekta av en stekpanna, så att man kan äta lite kött från sin egen kind om man vill. Den där känslan ni vet. Inte? Okej, det är bara jag.
Pepparkakorna blev goda, så goda att jag nog delar med mig av receptet lite längre ner. Vissa av oss var bättre på att kavla ut en deg. För vissa så blev det två deciliter mjöl på byxorna, inget i degen som till slut blev uppäten istället för utkavlad.

Bisous

Pepparkakafoni

Åh, mina vänner, nu är det verkligen fredag! Jag har börjat slappna av efter den längsta veckan på länge. Och inte nog med det, jag fick avsluta skolveckan med ett nervöst prov i filosofi. Men nu är jag hemma och bakar pepparkakor till en förstklassig julbaksdag imorgon. Jag lyssnar på dåliga julsånger och har det lite fredagsfint.
Imorgon ja, då blir det åka av. Jag ska till Norrköping till Mira med resten av klassen och vi ska gå på upptäcktsfärd runt i en fin stad, baka pepparkakor och titta på Sunes jul. Det blir (för att använda ett norskt begrepp) flott!
En bild på mig och min kultiverade mössa

krigsskada

Som ni ser så tydligt så har jag åsamkat mig ett sår, en skada, en blessyr, det har uppstått blodvite. Det var ett eiffeltorn som spräckte min ömtåliga hy på handflatan. Jag skulle slå en vän lite vänskapligt på handen, det jag inte visste var att han hade detta vapen i sin hand, redo att slå till!
Det var hans nyckelknippa som var utrustad med ett eiffeltorn, spetsig som en påle man spetsar vampyrers huvuden på. Och nu har jag haft en smärta i handen som har plågat mig hela dagen. Ack och ve!

Nog talat om mina kroppsliga bryderier. Jag tänker äta spenatsoppa nu. Den bästa soppan. Genom tiderna. Jag tänker också lägga ut en bild från google för att representera denna soppa. FörlåtFörlåtFörlåt för googlebilden.
Men det är så underbart.
Ha det bra!

Julkalender 2011

Jag tycker årets julkalender, "Tjuvarnas jul", verkar vara riktigt bra. Som jag har förstått det handlar den om några tjuvar en jul i Stockholm för många år sedan. Den är nog sådär Oliver Twist-ig och mysig.
Jag vet inte om det är jag som blir äldre eller julkalendrarna som blir sämre, men det känns som att kvaliten sänks för varje år som går. Men hur som helst så är det tradition att följa denna företeelse och denna tradition är inte till för att brytas!
Jag har nu också tagit reda på att det går att se det på svtplay redan klockan sex på morgonen; perfekt för oss vars buss går klockan 7. Så det blir min morgonvana för december 2011.
Ha det bra och pussss

godisfilosofi

Åh, jag vet att det här är den pissigaste äckligaste skitbilden i hela universum och alla ni fotografer kommer få kväljningar när ni ser på den med era nikonögon.
Eftersom att jag förväntas plugga filosofi i denna stund tänkte jag berätta om min studieteknik. Studieteknik är något man pratar mycket om i skolan och som man får öva på för att inte bli stressad. Min tekning är en väl beprövad steg-för-steg-metod, men kräver att man har en budget på ca 30 kronor.
  1. För den rätta känslan, se till att inte ha tvättat håret på några dagar så att det blir lite glansigt och härligt.

  2. Gå till en lågpriskedja. 

  3. Köp extremt mycket lösgodis för en billig peng (ca 30 kronor)

  4. Inbilla dig att det kommer användas som belöning när du har studerat duktigt

  5. Kom hem och gosa lite med tanken på lidandet du snart ska ställas inför

  6. Bestäm dig för att strunta i att plugga

  7. Ät upp godiset

  8. När det sedan är dags för prov, tänk att det ändå var värt det; det var ju så gott!
Nu vet ni hur man praktiserar och kan hänga på min trendiga studieteknik.
Ha det bra, det ska jag, jag ska ju plugga!

En lista och en bild

Ni får en lista och en bild, såhär på kvällskvisten när jag fortfarande är lite sjuklig.


Fem kloka bloggar

Jag älskar den här bilden på grund av det där lilla huset nere vid sjön. Det är fint. Men lite läskigt. Där skulle jag kunna bo som emerit, ha några kor som kunde dricka vatten ur sjön och äta gräset runt omkring och alla skulle tycka att jag var konstig när jag inte drack mjölk från paketet.
Fast förresten, jag kan inte alls göra det. För kossorna kommer förmodligen dö av det förorenade vattnet och det kvicksilvergöslade gräset. Om du vill bli lite chockad och känna dig lite hjälplös, kolla här: http://www.worldometers.info/se/

bloglovin
Jag heter Kajsa. Det är väl här man ska skriva sina intressen. Jag erkänner. JAG HAR INGA INTRESSEN. Eller jag spelar ju inte typ fotboll iallafall. Men jag gillar naturen. Att fiska och plocka bär. Att göra sylt och panera abbore. Men jag går inte på nån sport. Det kan jag få lite ångest för. Att jag inte tränar alltså. Okej, det lät lite psycho kanske.. Menmen, det är väl den jag är. Ett femtonårigt psycho utan intressen. Välkommen till min blogg!